MEN HALLÅ DÄR?!

Saker att göra på semestern

2009-07-22T18:07:00.003+02:00

Baka tunnbrödDra upp stora abborrar ur älven
Det finns så mycket att göra! Nya bilder snart. Ha det så gott - det har vi!

Hoppla hejsan!

2009-07-15T02:19:00.003+02:00

Så var det dags att skriva lite igen. Betoning på lite - det har blivit grymt sent! Mörkret har blivit svart!

Fördröjningen i bloggandet har delvis berott på datorbytet. Nu ska väl allt var på plats....tror jag...

Återkommer snart.

Gnatt, som di säg i Svartlien.

Carins utmaning...

2009-07-03T12:21:00.002+02:00

Dags att besvara den redan antagna utmaningen jag fick av Carin.

Carin är bosatt i närheten av en våra sydliga metropoler och hon, och de som utmanat henne, bad mig skriva upp 5 saker som jag är beroende av och sedan skicka vidare till 5 andra bloggare. Får se vilka jag kan skrapa ihop - det är så få i bekantskapskretsen som använder detta sätt att förmedla sig med omvärlden.

Mina nära och kära - Främst M, A och F. Vet inte om de kan klassas som saker, men beroende är jag ju.
Köksknivarna - Vassa som bara den ska de vara. Tar ofta med egen när vi reser.

Vattenkokaren - Så jag kan göra te, eller något annat varmt för den delen. Gärna rooibos smaksatt med citrus och ingefära eller grönt sencha.
Böcker - Vet knappt var jag ska ställa dem längre. Det börjar bli mycket nu...Vem kunde tro det när det papperslösa samhället skulle komma...Kanske desto större anledning att fortsätta läsa gamla hederliga böcker.

"Pryttlar" gärna elektriska - Ha där fick jag till det! Både dator, mobil, MP3 mm på ett bräde - fast det kanske var fusk? Nåväl - ett beroende jag inte är så stolt över men det är ganska kul med "geeky stuff".

Har en liten "bubblare" som inte fick plats - men det är väl inte heller en sak, eller?:

Skogen - Det blir dock alldeles för lite av den varan så trädgården får vara stand in.

Jag utmanar, tills vidare:

Syrran
Maria S

Hare gott allesamman!

Det bubblar i bunken!

2009-07-03T01:04:00.003+02:00

Surdegen tar sig! Den är "matad" en gång och det bubblar en del. Ny matning i morgon så blir det utbakning lördag eller söndag. Kul att vara igång igen!

Konvertering...

2009-07-03T00:53:00.003+02:00

Så har det då hänt...jag, vi, har konverterat. Det var ett stort beslut. Från att endast besökt den andra världen mycket kort under studietiden, till ett aktivt beslut att konvertera.

Ska sanningen fram så är det väl mest jag som har iakttagit fenomenet på avstånd, först en smula avvaktande och därefter med stigande intresse och fascination.

Efter vissa våndor och vägande av för- och nackdelar så har vi till sist slagit till.

Vi har tagit steget från PC- till Mac-världen.

Att söka efter surdegsbröd på internet eller hur man förlorar sig i denna fiktiva värld...full av allt och ingenting...

2009-07-01T16:22:00.011+02:00

Surprise! Vi hinner nog inte med vare sig myggfönster eller de fantastiska kanelbullarna. Däremot tänkte jag sätta en surdeg. Väl där med slevar och byttor framme kom jag på att receptet jag använde tidigare var från en biblioteksbok. Det blev till att sätta igång datorn och söka fram nåt surt och käckt. Kanske är det därför jag gillar surdegsbröd - vi är så lika - sura, käcka och ofta med visst tuggmotstånd.....

Nåväl. Inne i detta gytter av information kom jag på att jag ju hittade en gammal artikel från en GP från tiden jag bodde nere i Göteborg. Sidan är daterad 27 september 1997 så varför sparar jag på den förresten?

Den handlar om Darwin awards som är, citat från Susning.nu,
"Ett pris som årligen delas ut till den som lyckats dö på mest utomordentligt klantiga sätt, och på så sätt sett till att hans (eller hennes) egna undermåliga gener inte kommer att förorena genbanken. Ett litet tack för att de hjälpt evolutionen på traven, alltså. Sidan kan lätt uppfattas som fascistisk, men upphovsmännens mening verkar inte var att förespråka socialdarwinism, utan bara att sprida makaber humor."
Det intressanta i sammanhanget är att det ju inte är ett särskilt eftertraktat pris... inte så svårt att förstå ens för mig...;D

Och visst har de en egen hemsida! Titta här: http://www.darwinawards.com/! Kopplingen är dessutom att det i år är 200 år sedan Charles Darwin föddes, vilket uppmärksammats i ett flertal olika sammanhang, främst i Storbritannien.

Hur gick det då med surdegsreceptet? Jodå, Martin från Stureby har en hel massa info på sin blogg: http://paindemartin.blogspot.com/, Simon har fixat denna sida http://simonsbrod.se/ och jag har nu den info jag behöver för en surdegsgrund.

Jag återkommer med info om denna när det börjar bubbla i degen.
Plopp, plopp på er alla!

Vad är egentligen en miljöbil för nå't?

2009-07-01T10:27:00.009+02:00

Äntligen kom så den artikel, liten ja men den finns, som tar upp detta ämne vi älskar att hata: Bilar i kombinatin med miljö. Och just i detta fall miljöbilar - vad är det egentligen. I dagens DN, som lästes till en sen frukost, har Peter Wolodarski skrivit följande i ledaren på sidan 4: http://www.dn.se/opinion/signerat/miljobilar-bottenbetyg-for-svensk-modell-1.901859
Det enda jag kan sakna i artikeln är den globala infallsvinkeln, men den kanske omnämns i boken: "Miljöbilar på villovägar" (SNS) av Per Kågeson, som ledaren beskriver.

Det blir intressant att se om detta kommer att ge några ringar på vattnet.

Mulet

2009-07-01T08:44:00.003+02:00

Hann väl inte mer än publicera inlägget om vackert väder så ser jag att det inte alls är så himla fint längre.
Lite mulet men fortfarande en temperatur som gör mig tveksam...ska vi baka bullar eller ska vi inte?
Bara för att verkligen konstrastera kan jag ju ställa bullbaket mot dagens andra föreslagna syssla: snickra myggfönster! Tjohooo!

Följ den spännande fortsättningen!

Ha dé!

Yet another sunny day...

2009-06-30T12:41:00.016+02:00

Tidigare var det så grått det bara kan bli och nu har vi sol. I massor. Vad annars? Inget småduttande här inte! Smacka på med allt som finns så blir det inte kvar nåt till sen eller?!

Kanske på tiden att rapportera lite vad som hänt sedan senaste inlägget. Först var det ju den där "jojo-trippen" till Göteborg torsdag 25:e. Hann inte se stan men jag antar att den låg kvar där den brukar. Kollegorna på kontoret i Syd-Väst var tydligen nöjda med min insats då jag förärades både en bok och en käck huvudbonad. Inte alla som kan skryta med att de har en tjänste sydväst! Jag är en av få innehavare! Kort på undertecknad iförd densamma kommer så snart vädret slår om från baseboll kepa till just sydväst...min första och förmodligen enda...

Vädret var på topp under inledning, mitt och avslut på dagen. Just ja, avslutet får vi inte glömma. F och jag cyklade ner till på Ludvika festivalen. Vid 22.30 på den "stora scenen" på Garvarns torg inleddes kvällens sista framträdande. Nya Ludvika Tidning skrev inte en rad så jag drar ihop några här.

Det är alltid svårt att uppskatta hur många personer en folksamling består av, så hur många som var där vet jag faktiskt inte. Först ut var coverbandet Månsson Allstars frontat av sångerskan Lilian Bokestig. Efter två suveräna covernummer intogs scenen av gästartisten E-type. Gästartist och gästartist förresten - han tog ju över scenen! Vilken spelning! De hade tydligen inte repat särskilt länge, men tycktes tillräckligt samspelta för mig som åskådare och åhörare i alla fall. Mycket bra och generös publik kontakt, sedvanligt mellansnack och omnämnande av goda vänner som kommer från orten.

Hitsen var det enda som stod som spön i backen den här kvällen: Angels Crying, Africa, Life, Russian Lullaby, True Believer och några till. Och publiken sjöng med.

Totalt drygt 8 timmars tågåkande för drygt två timmars möte i Göteborg och drygt en timme E-type i Ludvika. Man kan ju gott börja fråga sig vad man håller på med - är det en konst, för konsten eller bara konstigt? Det lät ju rätt negativt det där, men så var inte fallet. Resandet kan jag lätt undvara men avslutningen gav mersmak.

Ha det fortsatt gott i sommarvärmen!

Dagar utan barn...

2009-06-22T10:15:00.002+02:00

Jaha, då var dom på landet hos farfars de små liven M och A. Vilken packning det blev med sparkcyklar, bollar, fiskeprylar, kläder för sol, kläder för regn, tandborstar, solkräm kramdjur och legobitar!!!

Det är tomt hemma. Och skönt! Inget ältande om att frukostfilen ska ätas upp - "Tänk på de som hade varit glada om de fått fil med jordgubbar och flingor!", inget tjafsande beträffande vilka kläder de vill ha, borsta tänder, ta med saker till förskolan mm mm.

Allt känns jättebra ända tills vi sitter vid frukostbordet och konstaterar att det är väldigt tyst, nästan oroväckande tyst...

Ut genom ytterdörren, åka med F till T-banan. "Har vi inte glömt något?"- känns det som.

Javisst ja, vi har inte några barn med oss idag.

Hoppas ni har det bra hos farfars små skruttisar!!! Jag och pappa längtar efter er! Stor puss och kram!

"Grå, grå, grå, grå...."

2009-06-21T00:24:00.005+02:00

Är det möjligen någon som kommer ihåg den delen från Magnus och Brasses "Varning för barn"? Eller är jag alldeles för gammal och kommer ihåg alldeles för mycket strunt?

Nåväl, jag tycker i alla fall att det var en passande rubrik för dagen. Inte för att den började särskilt grått, men allteftersom den led (varför säger man så förresten?) så blev den gråare och gråare. Grått var det även inne med F:s förkylning, M och A fortsatt studsiga och jag själv som knappt vet vad jag heter...

Några tvättar har snurrat och hängts, kusinbarnets kjol är klar. Det var nog det som blev av idag. Just ja, jag och A var till lokala videobutiken och hyrde film. Det var nog rätt grått det med. Jag undrar varför barn finner sånt nöje i att hyra samma filmer flera gånger. Det är lite smågrått. En del menar att det är igenkännandet som är hela grejen. OK då, låt gå för det. Det låter i alla fall bra och trovärdigt. Sen är man ju svag för de små...klart de får som de vill *ler*.
Blev det inte lite gottis också. Det är ju faktiskt lördag sen får det vara hur grått som helst...

Dagens bästa: Väderleksrapporten som utlovar sol i veckan och kanske fem (!) dygn med medeltemp runt 25 grader! Håll i hatten!

Midsommarafton

2009-06-19T16:05:00.005+02:00

Mörka moln hopar sig och denna midsommarafton är som så många andra inte heller lik någon annan.
F är krasslig på det sätt som bara vuxna män kan vara. M och A skuttar omkring och är uttråkade. "Kan vi inte få leka me nån?" är den ständiga frågan. Svårt att hitta någon som är hemma en dag som denna.
Vi var också bortbjudna till "landet" och F:s farbror S:s och faster G:s midsommarfirande. Men F:s hals och allmäntillstånd gjorde att vi valde att hålla bacillerna inom husets gränser.

Sitter och syr en liten princesskjol till kusin A:s dotter E. Vi kommer att ses på torsdag då vi bla ska besöka Ludvika festivalen. För min del blir det en rejäl resa den dagen - Stockholm - Göteborg - Ludvika. Slå det om ni kan! Men vad gör man inte för se E-type mfl på något av Ludvikas små torg. Tur att pappa har fixat biljetter.

En smått förtvivlad vecka närmar sig och därefter en liten kort semester, lite jobb, och sen mycket semester. Kan man längta mer??? Hur mäter man det förresten-längtan alltså?

Hoppas att ni alla där ute får en riktigt härlig helg!

Glömde en sak....

2009-06-15T20:58:00.002+02:00

Inte för att hände i dag, men tag en hyfsat klok kvinnas ord på minnet när du fixar din matlåda ikväll, sätt på locket ordentligt!
Lösa lock har fått mången att gråta över spilld mat i ryggsäcken, på alla papper och en alltför klen lunch....

Lova att kolla locket en gång till!!!!

Blinkers, eller rättare sagt brist på...

2009-06-15T20:41:00.005+02:00

Aldrig, aldrig att jag upphör att förvånas över de som har köpt alldeles nya bilar och att man i fabriken glömt att montera in blinkers! Vilka puckon!
Snacka om att gå på allt försäljarna säger! Köpa "värsta lyxiga bling-, läder- och fälgpaketet" för furton tusen och sen snåla in på dom där käcka små lamporna! Det är ju jättekul med blinkers! Och de gör faktiskt lite nytta! Lite julstämning inne i bilen med, de ofta gröna, körriktninsvisarna när de blinkar så fint. Utanpå bilen blinkar det oftast orange. Jag tror inte man får ha någon annan färg - fast det hade ju varit fint med nåt som matchar färgen på bilen.

För att få lamporna att blinka är det bara att peta upp den lilla spaken, oftast till vänster om ratten, om man ska svänga till höger. Vill man svänga åt motsatt håll, dvs vänster, är det bara att peta spaken, fortfarande samma spak, nedåt.

Om man har tur så stannar faktiskt folk, i allmänhet de som färdas i eller med fordon på hjul, för att släppa fram en åt det håll som man blinkar. Helt fantastiskt!! Sen kan det vara så att någon kan råka se hur man blinkar och därmed visa vart man tänker åka och kan planera sin körning bättre. Det kan ju till och med vara bra för miljön!! Tänka sig! Bara genom att använda en liten spak!

Men, det förstås, tänkte inte på att man inte både kan växla, prata i sin mobiltelefon (utan headset) och använda den lilla spaken samtidigt!
Hoppsan så tokigt det kan bli!!

Hallå människa! Tänk på någon annan än dig själv ibland!

Leva för att jobba eller jobba för att leva.....

2009-06-15T18:01:00.007+02:00

Hmmm, har nog överskridit den rekommenderade mängden arbetstid både idag, under helgen och ja jag vet inte allt. För mycket har det i alla fall blivit. Hur lösa det?
Just nu pockar frustrationsdemonerna på lite överallt - så mycket att göra och så lite tid. Och det bara på arbetet. Hur får man tiden att räcka till allt man vill göra på fritiden när man knappt någon har? Jag bara undrar....
Det verkar vara ett allmänt symptom på att något inte står riktigt rätt till varken här eller på andra ställen i samhället. Är det "fint" att ha mycket att göra, vara stressad och kånka runt på en kalender som är så fullmatat med papper och gula klisterlappar att den ser ut som ett övergött marsvin?
Varför är det så mycket ungdomsbrottlighet - i alla fall verkar det så i dagspressen. Tvingas unga vara mer vuxna tidigare eller är det föräldrarnas brist på närvaro som skapar otrygga ungdomar? Jag tror det senare och då får jag dåligt samvete.

Det är bäst jag släpar hem min "feta" kalender, dator och alla papper jag ska läsa till i morgon.
Tack och hej för idag!

PS. Jag har ingen papperskalender längre. Det är rätt skönt men ganska krångligt också.

Besök

2009-06-13T10:16:00.008+02:00

Idag väntas besök från kusin B med flickvän och kompis från Uppsala. De ska passera och göra stan och övernatta på väg söderut. Måste komplettera lite i kylskåpet tror jag... Salamin är nästan slut.
I morgon ska jag hit: http://www.blomstrande.se/ på ett frukostevent. Det blir tidigt, 8-11, men vad gör man inte för att nån annan ska fixa frukosten och dessutom få möjligheten att starta dagen med vackra blommor. Eventuellt följer M eller A med. Får se hur deras dagsform är.

Så, då fortsätter jag väl med mitt skrivande så jag blir klar någon gång. Strukturen i dokumentet måste få sig en omgång till.

Hundar

2009-06-09T20:24:00.009+02:00

Måste ta tag i det där med att åter ta upp kontakten med de uppfödare jag kontaktat tidigare. Vet inte om det blir till våren 2010 vi önskar vår valp eller om vi ska vänta ett år till. Det är frestande att boka kommande vår men det är ju en del att fixa först. Sen är det en del som händer under året som kan vara svårt både för en valp och för familjen - man får ju liksom sprida gracerna. Stora födelsedagar kanske inte är så kul för en liten voff och inte heller att få konkurrens från en liten voff när man som A ska börja skolan.
Det är en sån här jag vill ha: http://www.lagotto.org/

Äntligen nya tag!

2009-06-02T13:52:00.005+02:00

Har bytt inriktningen lite på min blogg. Allt gammalt passar fortfarande men jag ville att den bättre skulle passa mitt "spanande" jag.
Är jag på språng så kanske nåt kommer in via twitter bloggen HelenaRos, innehållandes
dagens lilla russin som jag pillat ut ur kakan och delger er. Kakan är jag rädd att jag äter upp själv så den får ni inte ta del av...
http://twitter.com/HelenaRos

Long time...

2008-07-04T15:06:00.004+02:00

Jaha. Nu har jag gjort ett sån't där test igen. Ett sånt som man får veta vilken typ av litterär person man mest kan liknas vid. Jag sprang på det när jag läste en annan blogg - mycket kul det finns att läsa. Jag sökte på hissgardiner och detta test blev ett av resultaten från sökningen.

"You are Elinor Dashwood of Sense & Sensibility! You are practical, circumspect, and discreet. Though you are tremendously sensible and allow your head to rule, you have a deep, emotional side that few people often see." Åsså var det en tjusig bild på Emma Thomson. Jo jag tackar jag!

Vill du testa vem du är? Klicka här http://www.strangegirl.com/emma/quiz.php

I ett annat test jag gjort kunde man se vem i mupparna man var mest lik. Jag blev Fozzy Bear...Inte stora likheter med Elinor Dashwood precis. Inte heller med Emma Thomson...

Snart är det semester på riktigt - nu är det bara en liten förövning på ett par dagar. Kanske ska jag slå till och göra något riktigt radikalt med den här lilla bloggen då. Hmmm. Tål att tänka på!

Tills sen. Ha det så gott!

Boknörd - vad kännetecknar en sån?

2008-04-09T08:24:00.003+02:00

Jag gjorde ett litet test och fick reda på att jag är en 75%-ig boknörd. Kan man skriva det på sitt visitkort? Boknörd??

Men, de tog ju inte upp något om ljudböcker. Min man anklagar mig för att lyssna mer på de jag laddat i min iPod istället för honom. Men det var ju så spännande!! Och denne skådespelare som läste...som han läste! Oförtröttligt, kapitel efter kapitel på sammanlagt 14 CD skivor (oj, vad det tog tid att mata in i datorn-men bra blev det!)

Vad som står på tur att läsa? "Hon var ingen Florence Nightingale" av Åsa Moberg tror jag det får bli. Ha det så gott och gör gärna testet du också.

Tokyos svar på Svampen på Stureplan

2008-03-10T20:43:00.012+01:00

I Tokyo finns många olika mötesplatser. En av de populäraste platserna att mötas vid är utanför Shibuyas tunnelbanestation, som avslutar Ginza linjen i sydvästlig riktning. Här finns nämligen en staty av hunden Hachikō, som väl kan sägas vara, så nära man bara kan komma, en symbol för vänskap och trohet.

Hachikō var en japansk akita hund. Han bodde i Tokyo med sin husse Hidesamuro Ueno, som jobbade vid insitutionen för agrikultur vid Tokyos universitet. Det var en mycket trogen hund som varje dag gick och mötte sin husse vid Shibuya stationen. En dag i maj 1925, dog professorn på sin arbetsplats. Trots detta återvände Hachikō varje dag i tio år till stationen för att troget vänta på sin husse. 1928 började en ny stationschef vid Shibuya. Han blev förtjust i Hachikō och lät honom sova i ett förrådssrum på stationen.

Försäljare i de närmsta omgivningarna såg till att utfodra honom med lite matbitar och vatten. Många trodde att Hachikō drev runt och tiggde mat, men efter en tid kom men fram till att det bara verkade vara på kvällen när ett visst tåg våntades in som han var vid stationen.

Ett flertal tidningsartiklar skrevs om Hachikō, både av den orsaken att akitan var en i det närmaste utdöd ras och den enastående trofasthet som han visade sin husse. 1932 publicerades en artikel som gjorde Hachikō till en nationell symbol och förebild för lojalitet och trohet. En skulptör gjorde en avbild av Hachikō .

Hachikō dog i under början av 1935 och stoppades därefter upp. Han finns idag på det naturhistoriska museet i Ueno parken i Tokyo. Om han visas upp jag inte eftersom jag inte besökt museet.

Under året sägs det att en film om professorn och hans trofasta hund ska ha premiär. För regin står Lasse Hallström och i rollen som professorn ser vi Richard Gere. Vem som spelar Hachikō framgick inte av informationen.

Om jag ska se filmen? Nja, jag nöjer mig med att ha sett den fina statyn och den hjärteknipande historien om denna trofasta hund och hans väntan på sin husse.

"Mission completed", eller "Ska man jobba på semestern?"

2008-03-05T14:36:00.026+01:00

Ja, inte för jag vet om det är något direkt uppdrag, men nu har jag i alla fall varit där. På jobbet, fast borta, eller hur man nu ska se det. Jag besökte ambassaden. Den ligger ju bara ett längre stenkast från det hus där syrran med familj bor. Dess unika arkitektur med svängda våningar i terasser skymtar bakom trädet och muren. Jag beklagar den usla bilden och hoppas att ni, om ni vill se bättre bilder, tar och klickar er in på länken till Statens fastighetsverk. Välj "Utrikes" och "Asien". Där kan ni sedan välja Tokyo och se mycket fina bilder av Åke E:son Lindman och läsa om ambassaden och residenset. (Jag stod ju bara nere på marken och han var säkert uppe i något av de omkringliggande högre husen, eller kanske en helikopter?)

För att läsa mer om byggnaden rekommenderar jag länken till Sweden Abroad där UD skriver om verksamheten här i Tokyo.

Jag måste även tillstå att jag har kollat detta med hur det är att ta sig runt här om man har någon form av funktionsnedsättning. Tillgänglighetsanpassningen i Sensoji templet (även kallat Asakusa Kannon) i Asakusa i norra Tokyo är rätt intressant. Templets historia börjar i mitten av 600-talet. Det klarade sig undan en stor jordbävning 1923, men många byggnader i det stora området slogs i spillror av bomber under andra världskriget. Många byggnader är därför tämligen nya t ex pagoden, på bilden till vänster, är från 1973.

Men, åter till detta om tillgänglighet. På bilden nedan till vänster ser ni hur det ser ut bredvid det stora templet. Man har helt enkelt byggt ett litet hisshus i samma stil som templet. Det tycker jag var en ganska kul lösning.

Jag kan inte avgöra hur det är att ta sig fram här med funktionshinder men det är nog lite klurigt. Förresten behöver man inte vara funktionshindrad, det verkar vara nog så svårt att vara gammal och ta sig runt. Eller "gringo" eller "gaijing" som det kallas här. Tunnelbanorna har hissar och speciella säten där gamla, rörelsehindrade, gravida och barn kan sitta. Sätesanpassningen finns även på bussar där det också finns ramper att köra upp på. Alla transportmedel har "hållplatsutropare". I T-banan lyser det även pedagogiskt på en karta så man vet var man befinner sig utmed den linje man befinner sig på. Allt som oftast talar högtalarna även engelska och berättar var man kan byta och till vilka linjer. I vägarna finns räfflade plattor för synskadade att känna med sina käppar och i korsningarna piper det på ett speciellt sätt när det är säkert att gå över.

Frågan är bara var gränsen för rörelsehinder ligger eller finns. Räknas det som hinder när man inte kommer in var som helst med en svensk, rejäl barnvagn eller en mindre hopfällbar? Om man är för stor, bred eller lång för att passa i de ordinarie klädstorlekarna? Eller är det när dert går så pass långt som att kvinnor ska behöva en egen vagn i pendeltågen för att undkomma långfingrade mäns tafsande på otillåtna områden?

Vill ni veta mer om Japan och Tokyo så finns massor av information här: Japan guiden

Japans placering på jordklotet - om jordbävningar och dess följder

2008-03-04T13:29:00.020+01:00

I dag var syrran och jag och ett knappt 20-tal andra svenskor från organisationen SWEA, Swedish Women's Educational Association, till Meguro Disaster Prevention Center. Meguro är en förort till Tokyo. För att komma dit passerade vi tunnelbanestationen Shibuya och statyn av hunden Hachikō. Mer om denna hjärteknipande historia i en senare blogg. En bild av statyn får ni medan ni väntar.

För att få en en bakgrund till detta om jordbävningar måste vi ta en liten geografi och geologi lektion. Japan är ett örike i det japanska havet, öster om Nord- och Syd Korea, nord ost om Taiwan och Filippinerna och söder om den ryska ön Sachalin. Det finns runt 3600 mindre öar och fyra huvudöar: Honshu, Hokkaido, Kyushu och Shikoku. Längst söderut ligger ön Okinawa med tropiskt klimat.

Tokyo ligger ungefär i höjd med Kairo från ekvatorn sett och kan bli tämligen varmt under sommaren. Under vintern faller ibland snö och det är så pass kallt att det passar för vårblommande lökväxter som tulpaner och narcisser. På en yta av knappt 622 kvadrat km bor, eller trängs om man så vill, drygt 8,5 miljoner personer. Området Yokohama, som ligger ca 7 mil bort, är tillsammans med Tokyo är det folkrikaste området i hela världen. Ca 70% av japans 128 miljoner invånare bor utmed kuststräckan från Tokyo och sydväst mot ön Kyushu. Det kanske inte är så konstigt att de bor just där eftersom 75% av landets yta är obeboelig på grund av skogar, djupa raviner eller branta berg.

Alfred Wegener hette en man som 1912 presenterade sina teorier om sk "Plattektonik", dvs kontinentaldrift där han beskriver att jorden består av runt 15 plattor där skorpan, litosfären, är ytterst. Därefter kommer manteln, asteonosfären. Längst in i jorden finns kärnan. Manteln har egenskaper som gör att plattorna flyter ovanpå och flyttas och deformeras på olika sätt.

Det är de tektoniska plattorna, Eurasiska-, Filippinska-, Nordamerikanska- och Stillahavs plattorna, som möts under Japan och som orsak till den geologiska aktiviteten.

I stort sett alla aktiva vulkaner som finns på jorden ligger vid dessa plattgränser. Runt just stilla havsplattan är aktiviteten så hög att området brukar kallas för ring of fire. En del av bergen som beskrevs tidigare är aktiva eller inaktiva vulkaner. Det finns ett 60-tal aktiva vulkaner i Japan.

Besöket på centrat började med att en pensionerad brandchef berättade om centrat och varför man har det. Därefter fick vi fick se en amatörvideofilm från en jordbävning i Hanshin nära Kobe den 17 januari 1995. Det började strax före klockan 6 på morgonen och höll på en knapp minut. Tillsammans med efterskalv och de bränder som uppstår, förstördes över 100 000 byggnader och runt 6000 personer fick plikta med sina liv. Det uppmätte 7,2 på richterskalan som mäter styrkan på jordbävningen i form av energi som frigörs.

Det är en logaritmisk skala där varje steg på skalan, 1-10, motsvarar en frigjord energimängd som är 32 gånger större än det föregående steget.

Här i Japan används istället shindo-skalan (震度). Den mäter hur kraftiga skakningarna är vid en viss punkt på jordytan, och varierar alltså med mätplatsen. Det är oftast av större intresse att mäta på det sättet i ett jordbävningsdrabbat område. Skalan börjar vid 0 (ej kännbara skakningar) och går till 7.

Därefter fick vi en genomgång av vad man ska göra om man befinner sig på olika platser när ett skalv inträffar, vad man ska förbereda hemma i form av vattenflaskor, konserver, skruva fast hyllor etc i väggen, uppgjorda mötesplatser osv.

Sen kom det vi alla väntat på - ett test i en jordskalvssimulator. Det var både omtumlande och mindre läskigt än jag väntat mig. Vi fick testa steg 5 och 7 (skalan vet jag inte vilken den var men jag antar richter). Mycket berodde nog på att vi hade sett vad skalven kan åstadkomma men också att det var i en ganska overklig och uppenbar testmiljö.

För att förbereda oss på de bränder som i stort sett alltid inträffar efteråt fick vi även prova att leta oss fram i ett rökfyllt rum och att använda brandsläckare. Här fick vi även lära oss att det var/är mycket viktigt att ropa "Kaji! Kaji!", dvs "Eld! Eld!" innan man tar fram släckaren och sen ringer 119 till brandkår och ambulans.

Besöket avslutades med att vi alla fick varsin bok om hur man ska göra vid dessa tillfällen samt ett paket med högenergi kex.

Nu är det inte många dagar kvar att rapportera några aktiviteter från. Den stora frågan kvarstår...kommer jag att komma iväg till ambassaden??? Spännande fortsättning följer!

Flickornas dag

2008-03-03T14:26:00.016+01:00

I dag, 3 mars, är det flickornas dag. Detta firas genom att det säljs dockor av varierande storlekar klädda i mer eller mindre avancerade kimono utstyrslar till priser som sträcker sig från fullt överkomliga till helt ohemula. Dockorna ska placeras på små podier och de står framme i någon vecka. Som ytterligare grädde på moset så finns även specialgjorda tårtor dagen till ära. Eftersom jag är gudmor och tillika moster till min systerdotter (hoppsan, det blev smått komplicerat) så kunde jag ju inte motstå frestelsen att införskaffa en sådan tårta. Färdig, med ljus och chokladfigurer på plats (Vi tände ljuset själva ;D).

I början av maj firas sedan pojkarnas dag med modeller av samurajrustningar och drakar att flyga med. Om de får tårtor vet jag inte, men det finns klubbor i form av fiskar mm att smaska på.

Japanerna verkar för övrigt väldigt förtjusta i sötsaker. Ibland har vi gått förbi små butiker där de mest konstfärdiga skapelser ligger förpackade i vackra lådor och papper som skulle få svåger tårtpappersfabrikören att bli smått avundssjuk. -Det är inte något vidare gott, har syrran sagt och vi har gått vidare. Många av dessa godsaker är nämligen gjorda av bönpasta. Det låter ju inte något vidare måste jag hålla med om, men vem vet, kanske dyker det upp några godsaker till fredagsfikat! (Undrar om jag ska testa först så jag vet vad det är ...verkar nog säkrast.)

Bönpasta används på de mest skilda sätt. Jag misstänker att en orsak till det är historisk. Det är förhållandevis kort tid sedan boskap som nötkreatur kom till Japan. Traditionen påbjuder att man äter fisk, skaldjur och annat som havet har att bjuda, som till exempel sjögräs och tång av olika slag. Bönor och olika produkter som framställs från bönor som tofu, bönpasta, böngroddar, misopasta mm har varit och fortfarande är ett pålitligt tillskott av protein.

När vi nu ändå är inne på detta med mat så får ni här ett recept på misosoppa.

Till två personer behövs följande:

4 dl vatten

2 msk misopasta (innehåller bla sojabönor)

1 tks dashi (kan ersättas med fiskbuljong)

Tillbehör i form av 1/4 pkt av fast tofu i tärningar, strimlad nori eller annan alg, finskuren purjo-eller vårlök, champinjoner eller annan svamp.

1. Koka upp vattnet

2. Tillsätt misopasta och dashi/buljong

3. Tillsätt valt tillbehör

4. Låt koka några minuter på svag värme

Smaklig spis!

Nästa inlägg tror jag får behandla, hmmmm, körsbärsblommor, jordbävningar, tempel besök, hur det är att åka tunnelbana eller...Ja, det blev svårt detta. Vi får se vad jag känner för.

Ha det så gott!

Resa till Kyoto - del 2 (2)

2008-03-03T12:11:00.010+01:00

Efter besöket i Nijo slottet med det pipande golvet, se bilden till vänster, tog vi lokalbussen till Giondistriktet, Kyotos motsvarighet till Gamla Stan och även nöjesdistrikt. Äntligen hittade vi ett ställe vi kunde äta på! Det blev en braklunch med tre rätter plus dessert och öl. Det både förtjänade och behövde vi. Vi betalade knappt motsvarande 250 SEK per tillsammans.

I Gion utbildas geishorna till spridare och underhållare av japansk kultur och konst och där finns de tehus mellan vilka de gick och fortfarande går till på sina uppdrag.

I utkanten av Gion ligger Yasakahelgedomen, till vänster, med en väldigt vacker port i två våningar, som är fokus under Gion-högtiden i juli.

Några kvarter därifrån ligger Yasaka-pagoden, till höger, med fem våningar och är det enda som är kvar efter ett buddistiskt tempel.

En dag går ganska fort när man går till fots och fylls av en mängd intryck. Efter besök i några butiker sjönk vi ner på ett par stolar tillhörande en amerikansk café kedja. När kaffe och bulle var slut gick vi och fick tag på lite vatten och bananer som färdkost. Istället för att vanka vidare på Kyotos station och turistshopar bestämde vi oss för att se om vi kunde byta våra biljetter till ett tidigare tåg. Det gick bra. Efter en avfärd 20.09, prick, steg vi av tåget i Tokyo 22.30, prick.

Resa till Kyoto - del 1 (2)

2008-03-02T09:33:00.017+01:00

I fredags, den 29 februari, tog syrran och jag snabbtåget, Shinkansen, till Kyoto. Staden grundades 794 och var då fredens och stillhetens huvudstad. I Edo-perioden, 1600-1868, flyttades makten från Kyoto till Edo, nuvarande Tokyo. Tåget gick prick 07.43. En mycket hövlig och artig konduktör kom bugande in i vagnen och bad oss visa våra biljetter, som stämplades och vi prickades av. En vagn med förfriskningar, kalla som varma, kördes därefter runt. Utmed resan såg vi Fuji-san, det heliga vulkanberget som har varit inaktivt sedan 1707. En fantasktisk syn med sina snötäckta sidor och sin höjd på 3776 meter. Fuji ansågs vara så heligt att det endast fick bestigas av präster och pilgrimer. Kvinnor fick möjlighet att klättra upp först under mitten av 1870-talet. Det är ett för konstnärer mycket populärt motiv och 1800-talet gavs en serie träsnitt ut som heter "Trettiosex vyer av berget Fuji". Det känns ganska avlägset att detsamma skulle ske med vårt förhållandevis platta Kebnekajse. Under tågresan gällde det att planera vad vi skulle se av alla de sevärdheter som finns i Kyoto - det är svårt att välja när det finns 1600 olika helgedomar, tempel, slott och trädgårdar.

Väl framme i Kyoto åkte vi lokalbuss till den mest avlägsna av de stora sevärdheterna - Kinkakuji -Gyllene paviljongen. En fantastisk byggnad från någon gång mellan 13- 1400-talet, helt täckt av bladguld och med en fågel Fenix högst upp. Efter en tur i parken, där vårbeskärning av tallar pågick för fullt, bestämde vi oss för att promenera ner mot nästa anhalt, Nijo slottet, som är listat på UNESCO:s lista över världsarv. Det blev en lång och mycket tråkig promenad eftersom det var relativt långt att gå och det fanns inte nånting att titta på efter vägen - inte ens en lunchrestaurang, som vi vid det laget var i behov av. Nijo slottet är mest känt för sitt så kallade näktergalsgolv som piper och gnisslar för varje steg man tar. Golvet är av trä och sammanfogat med spikar som hakar i varandra och gör att golvet låter. En form av larm helt enkelt. Slottet, och området runt omkring, skapades av shogunen Tokugawa Ieyasu under senare delen av 1500-talet och är byggt helt i trä. Till slottet, som är en ganska stor skapelse bestående av 33 rum inredda med fantastiska målningar, finns en mycket vacker trädgård.

Jag återkommer snart med del 2 av vår resa till Kyoto. Hej å tack för nu.

Nöden har ingen lag....

2008-02-26T14:29:00.004+01:00

Det finns vissa saker som kan vara värda ett helt eget kapitel. En sådan sak är toaletterna här i Japan. Ibland, på t ex T-bane stationer kan det vara en enkel variant med bara ett hål i golvet. Här är det förhållandevis lätt att hantera det hela, dvs att uträtta sina behov och sedan gå därifrån. På andra ställen, restauranger och i vissa hem så har detta med att gå på toa blivit en hel vetenskap. -Varför då? kanske ni undrar. Jo, det är nämligen så att till den till synes helt vanliga toalettstolen finns en hel manöverpanel. Det är en hyfsat smal sak att klura ut om det finns illustrationer och lite enkel text som på de som finns hemma hos syrran, men är det på en restaurang, vilket inträffadeidag, så är det inte alltid det finns något av detta. Jag var helt enkelt utelämnad till ett antal okända tecken med bakomliggande okänd funktion. Vad göra? På med locket och testa alla knappar! Det lät konstigt men jag tror att jag fick till det till slut! En av funktionerna skulle jag dock vilja ta med hem och det är den uppvärmda sitsen. Oslagbart!

I morgon ska vi på en orkidée utställning som tydligen ska vara jättestor. Det blir nog något stopp någonstans efter vägen för att kolla lite annat också om jag känner mig och syrran rätt. Det var allt för idag. Ha det så gott allesamman!

Papperskonst och annat pyssel

2008-02-25T12:01:00.005+01:00

Det går att använda papper till en mängd saker som vi hemma inte har en aning om.
Idag tog vi tunnelbanan till en butik i Akusaka-bashi där det var papper från golv till tak. Utstansade stommar till allt från pennburkar och glasögonhållare till pallar och mindre byråer för småprylar, och utomordentligt vackra papper att dekorera utsidan på dessa stommar med. Som om inte detta är nog så kan man få hjälp i butiken, att sätta samman objekt man valt. Faschinerande hur mycket man kan förstå av varandra med hjälp av en enkel skiss, papper, klister, sax och tejp! Slutresultatet för min del, en mobilhållare, blev ganska snygg med ett tulpan mönstrat papper.
Därpå tog vi oss några tvärgator bort till en butik som var fylld med alla sorters pärlor, äkta som oäkta, alla typer av lås och trådar att trä upp på. Myriader av olika metalldelar att sätta mellan pärlorna och krokar till örhängen.

Bredvid denna butik ligger en med stämplar. Man kan få en egen stämpel med sitt namn eller monogram på japanska gjord till sig. Det kan kanske vara något att skriva under sina brev med. Ja, inte e-brev då förstås, men det kanske var uppenbart ;D. Här är de väldigt förtjusta i katter och hade olika typer av souvernirer med kattmotiv sida vid sida med alla stämplar och stämpeldynor och vi passade på att klappa innehavarens abessiner som låg i en korg på disken.
Alla dessa intryck och allt surr av ett språk som mer eller mindre är obegripligt, gjorde att vi blev rätt hungriga. För att tillgodose systerdotterns önskemål om mat gick vi till en amerikansk snabbmatskedja, som inte nämns vid namn (ni vet säkert vilken) och det var i princip som hemma. Förutom språket och de konstiga pengarna då...

När allt var uppätet styrde vi kosan mot en butik som nog hade i det närmaste allt (förutom elefanter och atlantångare...). Av varje pryl var det dessutom flerpack så det vill till att man verkligen har behov att fler än 10, 50 eller 100 gummiband, pappersformar, tepåsar, suddgummin, postit-lappar, munnskydd, plastfickor, eller deodoranter.
Nu tröt intrycksgeneratorns minneskapacitet och även orken och tålamodet hos den yngsta i vår expedition så vi hoppade ner i underjorden och in i T-banan och åkte hem. Vid ett byte passade vi på att testa biljettautomaterna för att se om vi där kunde köpa en shinkansen biljett till Kyoto. Vi fick hjälp av en snäll herre som talade tillräckligt bra engelska och kund göra en bra test av detta. Vi ska slutföra och köpa biljetter under morgondagen. Nere i denna underjordiska värld som hyser butiker, bagerier och cafeer köpte vi en bukett vårblommor innehållandes bland annat luktärtor.
Några stationer till med tunnelbanan och en cafe-latte från ytterligare en amerikansk kedja, var vi hemma hos syrran. Pust! Vad skönt!
Domo origato. Sayonara!

Framme!!!

2008-02-23T08:51:00.003+01:00

Det var en lång resa! Och nu äntligen är jag framme. Kom till Arlanda i god tid och allt flöt som smort med incheckning och kontroller . Avfärden blev försenad från Stockholm pga dåligt väder i Frankfurt och tveksamt om jag skulle hinna med anslutande flighten till Tokyo. Allt ordnade sig jag kom med min flight (det tog en hel evighet att komma till rätt gate) och på den gigantiska 747:an fick jag en hel 4-sits rad för mig själv, ett tag i alla fall till en italiensk dam kom och satte sig och det blev "bara" 2 stolar kvar till mig. Jag tror att den väl tilltagna sittplatsen tillsammans med det faktum att jag låg efter med sömnen, gjorde att jag kunde sova riktigt bra. Vid 7- snåret, lokal Tokyo tid, serverades frukost och därefter landade vi faktiskt något före tidtabell. Inpassering med fotografering och fingeravtrycks lämning gick snabbt och effektivt. Väskan kom på bandet som på beställning och sen var det bara att gå ut genom tullen och där stod de, syrran med dotter, och tog emot mig! -Nu ska vi iväg och handla, sa syrran. Så det var bara att hänga med till den stora butiken Costco där allt som en barnfamilj kan behöva finns i mycket stora förpackningar. Eller vad sägs om 2 liters refiller på flytande tvål, toalettpappersbalar, 20 pack doughnuts, och jätteburkar med nutella och jordnötssmör. Mycket amerikanska influenser. Mat och övriga varor packade ur vagnen av butikens personal och ner i medhavda kassar i en annan vagn. Därefter bar det av till det exotiska och relativt nyöppnade IKEA. Det tog alltså två timmar från det att jag landat tills dess jag åt svenska köttbullar! En bedrift bara det! Efter en färd genom södra delarna av stan och över Rainbow bridge kom vi fram till bensinmacken. Där tankades bilen och rutorna tvättades av utan att vi behövde kliva ur bilen. Det finns människor överallt som jobbar med alla de saker som vi gör själva. Det kanske är naturligt med en population på 128 miljoner, många ska sysselsättas.
När vi packat ur bilen och därefter kassar och väska tog jag en dusch och lade mig och tog en lur. Skypade sen med familjen där yngste sonen inte var intresserad av att prata, protest kanske, utan hellre såg på TV. Ska fotografera och försöka få in bilderna - måste ju testa det så att ni kan få se det jag ser - under resterande tid. Nu ska jag dricka upp kaffet och "chilla" med mina syskonbarn. Skriver mer senare. Över och ut för denna gång.

Packa, packa, packa mammas kappsäck....

2008-02-21T07:45:00.005+01:00

Apropå titeln på bloggen - att inget händer. Nu gör det faktiskt det och med mina mått ganska ordentligt! I morgon vid denna tiden sitter jag på Arlanda och väntar på det flyg som ska ta mig iväg till syrran och hennes familj. Och jag ska åka själv! Är det kul och spännande eller kommer jag bara att längt ihjäl mig hela tiden efter min familj??? Tur att det finns Skype, telefon och e-post - hur klarade man sig förr?
Nu är faktiskt det mesta i väskan och inte utanför - kanske ska vänta tills mamma kommit med tidningar, presenter, bröd mm mm innan jag slår ihop den. Va?! Har de inte bröd i Japan? Jaha, bara sånt där vitt svampigt. Kanske blir det en fiberchock att komma tillbaka hem.
Hoppas att jag kan återkomma här med lite information om vad som händer och sker där borta i den uppgående solens rike. Förhoppningsvis har jag väl då lärt mig hur man ska plocka in bilder också. Ha det så gott allesamman!

Öken...

2008-02-09T14:23:00.000+01:00

En alldeles vanlig lördag som inte kommer att kommas ihåg särskilt bland alla andra lördagar som passera. Det har liksom varit lite väl grått på sista tiden - allt smälter ihop till denna grå massa där inget exeptionellt går att urskilja från allt det andra.
Inte hänga läpp för det är väl första tanken och att göra något åt det är den andra. Men det är just det...att ta sig för något när febern kokar och tröttheten för att ögonlocken sluter sig fortare än jag vill.
Detta var väl ungefär vad jag tog för mig - att skriva dessa sunkiga rader alltså. Bättring utlovas!

Möten, möten och åter möten

2008-01-30T00:12:00.000+01:00

Ännu en dag till ända. Fylld av möten denna dag. Bra och konstruktiva - precis som de ska vara. "Byxbaksnötarmöten" är sällan till någon glädje. Två av dagens möten slutade dessutom före utsatt tid - var vi bra eller?! Sällan har så få gjort så mycket för att spara tid för så många...Det kanske inte var riktigt sant.
En stor eloge till äldste sonen som var en riktig pärla idag när han följde med till jobbet idag. Lite hängig och småförkyld stretade han med i motvinden och in på kontoret. Sen satt han och gjorde dagens skoluppgifter samtidigt som jag hade mina möten. Inte ett knyst om att det var tråkigt eller att han ville hem. Tack gubben!

Att blogga eller inte...

2008-01-28T12:30:00.000+01:00

...är det det som är frågan eller ?

Det finns så oändligt många frågor. Som denna t ex: Vilket är bästa sättet att hålla kontakt med nära och kära under en ledighet?

Svaret kan då bli att det kan vara bra med en blogg.

Jag hoppas att jag kan ge er den nödvändiga information som krävs för att visa att allt är OK.