måndag, juni 15, 2009

Leva för att jobba eller jobba för att leva.....

Hmmm, har nog överskridit den rekommenderade mängden arbetstid både idag, under helgen och ja jag vet inte allt. För mycket har det i alla fall blivit. Hur lösa det?
Just nu pockar frustrationsdemonerna på lite överallt - så mycket att göra och så lite tid. Och det bara på arbetet. Hur får man tiden att räcka till allt man vill göra på fritiden när man knappt någon har? Jag bara undrar....
Det verkar vara ett allmänt symptom på att något inte står riktigt rätt till varken här eller på andra ställen i samhället. Är det "fint" att ha mycket att göra, vara stressad och kånka runt på en kalender som är så fullmatat med papper och gula klisterlappar att den ser ut som ett övergött marsvin?
Varför är det så mycket ungdomsbrottlighet - i alla fall verkar det så i dagspressen. Tvingas unga vara mer vuxna tidigare eller är det föräldrarnas brist på närvaro som skapar otrygga ungdomar? Jag tror det senare och då får jag dåligt samvete.

Det är bäst jag släpar hem min "feta" kalender, dator och alla papper jag ska läsa till i morgon.
Tack och hej för idag!

PS. Jag har ingen papperskalender längre. Det är rätt skönt men ganska krångligt också.

Inga kommentarer: